Soligt och roligt värre på Sunshine coast

Vi har med inrikesflygets hjälp tagit oss norrut från Sydney, längs Australiens östkust, och befinner oss nu på en slumpmässigt vald gräsmatta med två stolar som vi ansåg att vi kunde nyttja för att på ett behagligt sätt kunna surfa på nätet. Den slumpmässigt valda gräsmattan ligger ett halvt stenkast från vårt mysiga boende (som heter Melaluka) i Sunrise Beach på Solkusten, som ligger en timmes bilkörning norrut från Brisbane.

I går kväll träffade vi Mia som är Angelicas vän sedan urminnes tider. Mia pluggar PR här på östkusten och guidade oss till ett fint ställe som serverade utsökt schnitzel på australiensiskt vis. I morse tog hon oss till ett populärt hak som serverade frukost när vi som mest behövde det. Därefter tog vi tillfället i akt och åkte till Eumundis onsdagsmarknad och shoppade loss på fyra, dock stora, sushibitar som tillsammans med två lokalt uppväxta apelsiner kom att bli vår lunch. Under en regnig halvtimme fastnade vi medvetet i en bokhandel (se bild nedan).

Efter att Mia åkt hem för att plita ner de sista meningarna till hennes viktiga inlämningsuppgifter tog vi hyrbilen och rattade den som vanligt på vänster sida och stannade vid Noosa. Löparskorna var på, och precis när vi tagit våra första löpsteg såg vi en start- och måltribun, och tävlingsstinna Rasmus skulle så klart se vad man kunde tävla i den här gången. Det visade sig att det om några timmar skulle avgöras ett duathlon (1500 meter löpning på strand följt av 750 meter simning följt av ytterligare 1500 meter löpning på strand). Att tävla i så korta distanser och ändå betala 35 dollar tyckte han inte var värt utan vi gav oss ut på en hänförande löptur i en nationalpark. Det var oerhört vackert och vi hoppas att några av bilderna nedan eventuellt kan övertyga er om sanning i denna mening som blev något konstig.

Vid Hell's cliff (ja, man hade inte vågat ta ytterligare ett streg fram för att spana in den lodräta klippan) stannade en tjej oss. Hon sade att vi skulle vänta några sekunder så att en orm, som var brun men framförallt giftig, skulle ringla över stigen som vi snart skulle springa längs med.

Totalt blev det tio kilometer för Angelica och 16 kilometer för Rasmus. Löppasset firades med första havsbadet på resan. Lite kallt var det allt i början, men sedan ganska skönt.

I morgon eftermiddag kör vi hyrbilen söderut, till Brisbane, där vi ska tillbringa några dagar som vi ännu inte vet innehållet i.

Mia och Angelica

Superstrand - men inget bad

Vi krossade det "omöjliga" i dag. Den av receptionisten svårgjorda dagsturen, att gå fram och tillbaka till Bondi beach, genomförde vi i dag. Beachen var vacker och inbjudande, och hade det bara varit lite varmare hade vi nog gjort surfarna sällskap ute i vattnet. Innan vi spatserade "hem" till Potts Point sprang Rasmus en fin åttakilometerstur längs stranden medan Angelica vilade i gräset på grund av halsont.

Det kända Bondi beach.

Härlig skogstur i Katoomba!

Natten var kall i Blue Mountain, men vi överlevde utan några större ansträngningar och stack på morgonen ut på en fin löptur i nationalparkens mer trädbeklädda delar. Turen gick förbi fina vattenfall och härliga vyer och innehöll några sköna upp- och nerförsbackar (sköna var de i alla fall innan vi blev trötta).

Efter turen lyckades vi både duscha och äta egengjord mat på boendet vi checkat ut på ett par timmar tidigare. Föreståndaren var dock mindre glad över detta, men mutades med totalt två dollar, och blev då något mindre butter.

Nu återstår ytterligare två nätter och en och en halv dag i Sydney. Vi bor nu i stadsdelen Potts Point med Kings Cross som närmaste tågstation. I morgon är huvudmålet Bondi Beach, en av Australiens mest kända beacher. Vi frågade nuvarande lodge-föreståndare om hur långt det var dit och han svarade att han gått dit en gång - på tre timmar. Vi ska försöka ta oss fram och tillbaka på egen hand, men kan kanske bli övermäktigt. Vi får sova på saken.

Blodad tand på blåa berg

Det är tur att vi packade lite olika kläder för olika slags väder. Kontrasterna är stora mellan den malaysiska tropiska hettan vi omgavs av för några dagar sedan och den kalla men friska bergsluften i Katoomba, 11 mil väster om Sydney, där vi befinner oss nu. Här ligger berg- och dalområdet Blue Mountains där fina promenadstigar bjuder på maffig utsikt över således berg och dalar. Vi har beskådat Three Sisters, tre karaktäristiska toppar, se bild nedan, som varit och kanske fortfarande är spirituellt viktiga för aboriginerna.

I skrivande stund sitter vi fullt påpälsade till tänderna inne i vår mountain lodge och utnyttjar vår gratis wi-fi- timme som ingick i boendet. Eller timme och timme. Vi har fortfarande det prutande asiatiska tänket kvar och lyckades på något vis förhandla oss till de gemensamt två timmarna till tre timmar och en kvart.

Imorgon ska vi ge oss på en längre runda i bergen och dalarna. Uppvärmningen idag gav oss blodad tand.

Vi åkte ut till Katoomba och beskådade Three Sisters.

Mäktiga vyer i blue Mountains.

Sydney i vårt hjärta!

Av städer vi känner i världen, är Sydney den stad som fått allt. Ja, förutom billiga priser på saker och ting. Men smakar det så kostar det tydligen. Vi har dock hittat ställena där man gör matklippen...

I Sydney är det avslappnat, rent och allmänt trevligt. Vi har inte släppt det sydostasiatiska tänket än om hur man snabbast tar sig över gator med trafik på. Även om Sydneyborna väntar på grön gubbe vid övergångsställena har vi kommit på oss själva med att vi går över gatan när vi hittar en lucka.

Under förmiddagen tillryggalades ett ultramarathon (distanser över 42 km), i alla fall om man räknar ihop båda våra distanser vi skrapade ihop under löpturen. Temperaturen är försommarbehaglig och man kan inte längre skylla på värmen om man springer sig trött. På turen tog vi oss över Sydney Harbour Bridge, se bild nedan. Tyvärr kan vi inte skriva bildtexter till bilderna, då måste vi först hitta "riktiga" datorer.

I morgon drar vi ut till bergen och får då förhoppningsvis syn på tre systrar i bergformat.

Framme i känguruland

Anlända i Australien. Det enda vi prioriterat första dagen är löpning - och tvätt av träningskläder.

Vi sprang i Hyde park, botaniska trädgården, runt Operahuset och lite annat smått och gott. I morgon ska vi se mer av staden. Allt väl här, men samtidigt verkar allt vara snordyrt, till och med om man jämför med Sverige. Det enda som verkar vara prisvärt är tvättning på hotell.

Vi sprang i Hyde park, Sydney.

Bra backträning upp till Operahuset.

Fors och tvärs i djungeln

Av de 3 days and 2 nights vi bokade är 2 days och 1 night till ända (i alla fall när vi skrev detta). Den första dagen innefattade resa i buss och båt från KL till Kuala Tahan, en 300 invånare stor by på östra Malaysiska halvön och en infartsport till den 130 miljoner gamla regnskogen Tamara Negara. Här har vi, i kronologisk ordning, varit på night djungle walk, där vi kunde beskåda några djur såsom giftiga spindlar, gräshoppor, trädorm, samt en minihjort och en kameleont. De stora fynden gjordes dock efter kvällsvandringens slut: en stor tapir som kvällsåt lite gräs utanför en stuga, två grisar som bökade längs med vägkanten, en sköldpadda som sprattlade sig över samma väg och en stor, svart, glänsande orm som var på väg åt motsatt håll. Ödlor i alla former och storlekar är vardagsmat här. Fast så vitt vi vet äts de inte av människorna.

Dagen tillbringades även den i djungeln. Denna gång uppe bland trädkronorna på världens längsta hängbrosystem, Canopy Walkeay, mer än 500 meter lång. Vi kunde dock bara gå halva, då den andra halvan var under renovering. Det var en underlig känsla och promenera på 45 meters höjd med bara lite rep och planka som livlina. Men det gick ändå oväntat bra för vissa höjdrädda deltagare.

Väl nere på marken igen fick vi svalka av oss djungelhettan med en vattenforstur där strida strömmar och en medvetet vårdslös körning gjorde oss (som satt längst bak i båten) plaskblöta. Videobevis finnes. Ett stopp i samband med detta gjordes i en by med nomader som visade oss hur de gör upp eld med pinnar, hur de bor och lever och hur de tillverkar och använder vapen att jaga med. Vi fick även testa på detta blås/sjutvapen som inte var helt lätt att pricka rätt med.

Vi har haft supertrevligt sällskap här med internationella och sabbatsåriga Heidi från Finland, samt semesterfirande dataproffset Martin från Österrike som gett oss många goa skratt och intressanta inlägg i prat-om-allt-möjligt-debatten.

Imorgon tar vi båt och buss tillbaks till KL för vidare färd söderut mot Australien och Sydney!

Rasmus skjuter pilar i djungeln.

Kvällspromenad i djungeln.

När regnet kom till Kuala Lumpur

Regnperiod. Då ska det tydligen kunna regna. Och det gjorde det rejält i eftermiddags i Kuala Lumpur när vi letade utflyktsresor till inre regnskogen. Vi fann det vi sökte, typ, och drar i morgon i väg på en tredagarstur till Taman Negara. Från regn till regn alltså...

Innan regnet föll hann vi med en trevlig löptur före frukost. Och hur det gick i fotbollsfinalen i malaysiska cupen? Kelantan vann mot Armed forces med 3-2, sista målet på övertid, inför 80 000 på läktarna.

Härligt gung i lianerna

Regnskogens lianer passar perfekt som gunga. Det testade vi under dagens upptäcktsfärd runt Kuala Lumpur. Klimatet är tropiskt och tröjan klibbar mot kroppen utan att man ens gör någon större ansträngning. Det räcker egentligen med att kliva ut ur ac-rummet, som dock har någon konstig lukt och därför har de nu satt in en air-frescher. Hoppas att den hjälper...

I skrivande stund spelas årets fotbollsmatch i Malaysia. Det är final i malaysiska cupen, en stor händelse givetvis och i tidningarna har det spekulerats och analyserats om hur det ska gå mellan de två storlagen Armed forces och Kelantan. Kelantan siktar på trippeln, det vill säga vinst i både Superligan, FA-cupen och så då malaysiska cupen. Armed forces, som vann Premier League, tänker dock tydligen inte vika ner sig. Vi har under dagen försökt få biljetter till den sedan länge utsålda duellen, men det har varit omöjligt.

Den andra stora sportnyheten här i Kuala Lumpur är att det pågår ett grand prix-lopp i motorcykel, och hotellreceptionisten trodde att det var för att se på loppet som vi kom till KL.

Vår egen rallycykling i ett röd-lerigt kambodjanskt Angkor Wat för en halv vecka sedan har satt sina eviga spår på kläderna vi använde. Rasmus har på kinesiska kvarteren här i KL redan inhandlat en ny skjorta och är på jakt efter ett par shorts. Angelica letar också lite nya plagg.

I Dubai finns världens högsta byggnad, Burj Khalifa, som mäter över 800 meter. Rasmus, som var uppe på toppen av den i vintras, är inte så imponerad av de populära tvillingtornen i KL, Petronas Towers, som förvisso är höga med sina vardera 450 meter, men som i jämförelse inte inger samma respekt. Vi spanade dock in tornen på nära håll, så även supertorn nummer tre, Kuala Lumpur Tower, som ser högre ut på grund av att man byggde tornet på en liten kulle.

Torn i all ära, det vi letar efter är djungel och landsbygd, kanske mer av det "riktiga" Malayisa än vad vi ännu har sett.

Det är skönt att skölja huvudet.